Wellpoint
Publicerad
När rören läggs är grundvattnet ofta ett problem vi måste hantera på något sätt. Rören kan lätt flyta upp till följd av att grundvattnet stiger i rörschakten om exempelvis rören lämnas över natten utan ett tyngande jordlager ovanpå. Görs detta skadas rören och det finns stor risk att de måste kasseras och jobbet måste göras om på den drabbade sträckan. Grundvattensänkning sker vanligtvis med hjälp av dränkbara 220 V pumpar som placeras på schaktbotten och lyfter upp vattnet. Är det riklig tillförsel av grundvatten används flera och/eller större pumpar och någon gång har vi använt större dieseldrivna länspumpar (liknande de som brandkåren använder när det är översvämning). De pumpar som använts då har en kapacitet på flera tusen liter i minuten. Men tekniken är densamma, pumpen ligger i ledningsgraven och lyfter upp vattnet till exempelvis närmaste bäck.
Ofta löser detta grundvattenproblemen men ibland handlar det inte om vattenvolymerna utan att jorden är trilsk. Sista delen på etapp 3 mot Ringsjön är riktigt svårhanterlig och då är det andra metoder som kopplas in. Wellpoint är en metod som kan användas när vanlig grundvattensänkning med dränkbara pumpar inte fungerar. Tekniken används ofta när marken är rejält vattenmättad och jorden består främst av någon form av sand. Jordtyper delas in i kornstorlekar, minst är ler och storleken över är silt. Något som klingar bekant från geologikunskapen?
På Sveriges Geotekniska Instituts (SGI) hemsida kan man läsa:
Siltjordar
I siltjordar dominerar partiklar som är 0,002 – 0,06 mm i diameter. Kornen är så små att de inte kan urskiljas med ögat och de eroderas lätt bort av vind och vatten. I torrt tillstånd är siltjorden oftast fast, men den suger snabbt upp vatten och håller det kvar. En vattenmättad siltjord är flytbenägen, vilket innebär att jorden kan bli flytande om den utsätts för rörelser och vibrationer. Vid schaktningsarbete under grundvattenytan får siltjorden en vällingliknande konsistens. Silt är en tjälfarlig jordart och det är vanligt att tjälskador uppstår i vägar och anläggningar byggda på silt.
Ledningens sista bit vid Ringsjöarnas rand är av typen ”siltig sand” och Ringsjön har ett rejält högt vattenstånd. Alltså nuvarande tillstånd: silt+vatten=välling. Och just välling är en bra beskrivning. Det är inget man vill ha tunga grävmaskiner på och att försöka få stora rör att ligga stadigt är minst sagt en utmaning. För att få bukt med problemet testas nu wellpoint. Tekniken består av många sammankopplade sugspetsar som installeras i marken och med hjälp av undertryck suger upp grundvattnet.
Installationen av wellpoint går till så att man med hjälp av vatten spolar ned rör med en filterspets. De sätts med en knapp meters mellanrum och till ett djup ungefär en meter under planerat schaktdjup. I vårt fall innebär detta att spetsarna ska ner till 4 meters djup under markytan. Vid mitt besök på plats räckte 10 m3 vatten till att spola ner mellan 7 och 17 rörspetsar. Det beror på hur jorden är undertill, är jorden packad behövs mer vatten för att få rören på önskat djup. Rören med filterspetsarna kopplas på en stamledning som i sin tur kopplas till ett vakuum-aggregat.
När installationen är färdig försätts hela anläggningen med undertryck. Filtren suger upp grundvatten från marken till följd av undertrycket och leder det till stamledningen där det sedan fortsätter till pumpen och ut på närmaste passande ställe, Ringsjön till exempel. Såsom SGI skriver håller siltiga jordar mycket vatten och för att få bort det vällingliknande beteendet jobbar wellpoint-anläggningen på i två veckors tid innan vi återigen ska testa att lägga rör på denna delen. Kanske detta kan vara lösningen? Håll tummarna!
// Caroline, bitr. projektledare