Att pigga en ledning

Publicerad 7 maj 2019

Råvattenledningens sista test innan drifttagning har utförts: piggning och provtryckning.

Piggas betyder att ledningen blir genomkörd av en gigantisk tvättsvamp för att ‘tvätta’ ledningen på insidan och få ut all luft som finns i ledningen. Därefter kommer provtryckningen som är ett slags test för att godkänna ledningen, den ska nämligen klara ett förutbestämt vattentryck under en viss tid.

Sista röret på ledningen lades i december. Under jul och nyår fylldes ledningen långsamt för att undvika att låsa in luft i den mån det gick. Om fyllningen går för fort fastnar luftfickor lätt i höjdpunkter längs ledningen vilket man försöker undvika så mycket som möjligt.

Piggning
När ledningen är nästintill vattenfylld stoppas piggen in i ledningen. Den har en något större diameter än lednings största diameter och är mellan 1,5 till 2 gånger så lång som diametern. Piggens storlek är alltså cirka 1,7 m i diameter och ca 3,5 m lång– en riktig bjässe till pigg.

Piggen installeras vid norra punkten som är ledningens höjdpunkt och vandrar därefter genom hela ledningen till Ringsjön. Piggen vinschas in i en rördel med hjälp av en tratt. Rördelen med tvättsvampen sätts på plats och ledningen fylls helt och hållet så att även piggen är helt omgiven av vatten.

Därefter öppnas inflödet till ledningen och utflödet från ledningen samtidigt så att ett vattenflöde skapas genom ledningen, och detta för piggen framåt. Piggen skjuter den luft och partiklar (tex grus och sandkorn) som ännu finns kvar i ledningen framför sig. När piggen når en höjdpunkt släpps luften ut genom installerade avluftningsbrunnar som finns längs sträckan. När piggen vandrat förbi stängs avluftningsventilerna (annars finns det risk att dessa avluftningsventiler öppnas under provtryckningen vilket ger missvisande resultat).

Beroende på flöde tar piggningen ca 50 timmar att genomföra och det görs i en stöt. Två arbetslag delade på dygnets timmar och följde piggen genom dess 2,5 mil.

Provtryckning

Därefter kommer provtryckningen. Det är som ett test för att se att ledningen står pall för trycket som den är byggd för. Provtryckning kan utföras på lite olika sätt och det finns några publikationer som branschen följer. Eftersom ledningen är osedvanligt stor OCH lång krävs lite anpassning av dessa publikationer.

Provtryckningen utförs med hjälp av vatten och innebär att vattentrycket höjs i ledningen till en viss nivå. Det är viktigt här att ingen luft finns kvar från piggningen. Skulle för mycket luft låsas in i ledning blir det två olika medier som reagerar olika när trycket höjs. Antagligen skulle mätarna visa konstiga siffror och provtryckningen skulle inte bli godkänd. Dessutom kan trycksatt luft i stora mängder innebära en fara. Därmed är luft vid provtryckning med hjälp av vatten inget positivt alls.

Provtryckningen består av tre delar:

• uppnå önskat tryck
• konditionering
• provtryckning

För att bygga upp trycket används en motorspruta. Alla tänkbara öppningar till ledningen stängs förutom ventilen där inpumpningen sker. Motorsprutan startas. Den ägdes tidigare av brandkåren och användes för att släcka bränder. Eftersom det är viktigt att nå långt när brandkåren ska släcka sina bränder kan motorsprutan bygga upp ett rejält tryck som kan pumpas in i ledningen. Den kan brumma, bygga höga tryck och står stadigt på jorden men att få ett exakt tryck kan den inte. Är det släckning så är det inte direkt finlir som gäller. Därmed tas den sista finjusteringen till önskat tryck av en lite mer delikat pump, finpumpen.

Konditionering innebär att ledningen ska få tid att anpassa sig till det aktuella trycket. Eftersom ledningen före provtryckning enbart varit utsatt för lufttryck och ett eventuellt självtryck, innebär ett övertryck att ledningens material försöker anpassa sig till det nya trycket och hela ledningen rör sig något. Exempelvis är det vanligt att ledningen vidgas något vid höjt tryck. Om ledningen inte konditioneras innan själva provet påbörjas går det åt för mycket vatten för att bibehålla det förutbestämda trycket trots att ledningen inte läcker och det finns risk att ledningen underkänns.

Provtryckningen innebär att ett förutbestämt tryck ska hållas under en viss tid och bara en viss mängd vatten får pumpas in. Ja, det är okej att en viss vattenmängd smiter ut från ledningen under höga tryck. Alla ledningar läcker lite, lite (vilket är mer eller mindre oundvikligt) och därmed får de även göra det under provtryckningen. Även här används finpumpen. Den går att ställa in på ett förutbestämt tryck och därefter hålls trycket där genom kontinuerlig inpumpning av vatten. Snabbt går det inte men det blir exakt och tydligt. Finpumpen fick dessutom ett litet uppvärmt tält att stå i då det var minusgrader när vi provtryckte.

// Caroline Isendahl, bitr. projektledare