Arkeologi vid Ringsjöns rand
Publicerad
Andra söndagen i oktober hölls ett öppet, kortare föredrag med visning av utgrävningarna som just nu sker inom projektet i närheten av MERAB utanför Stehag. Ett 60-tal personer trotsade snålblåsten, fick lite sol på kinden och framförallt en historielektion om området kring Ringsjön. Arne Sjöström som är arkeolog med kvartärgeologisk inriktning berättade om sina kunskaper i ämnet. Arne har nämligen forskat och varit aktiv inom det arkeologiska kring Ringsjön i 40 år (!). En expert inom området skulle man kunna säga utan att överdriva.
Arne berättar om Ringsjön
Området kring Ringsjön är rikt på fynd och här har det gjorts mycket undersökningar; runt 100 år har det pågått utgrävningar och undersökningar. Anledningen till att det finns så mycket lämningar här är att vattnet var en enorm resurs för dåtidens människor och kunde ge väldigt mycket mat. En sjö kan ge både fisk men även mat i form av olika grödor såsom näckrosor.
Fynden som hittats vid Ringsjön är daterat till mellan 9 000 – 10 000 år gamla; tiden kallas mesolitikum och är en del av stenåldern. De vanligaste fynden är stenmaterial av olika sorter, ofta flinta i varierande format. Flinta har kånkats till Ringsjön under flera årtusenden och kommer många gånger från sydvästra Skåne eller från Danmark. Stenen har använts som exempelvis skrapor, knivar och pilspetsar.
Ett annat sätt att undersöka omgivningen är som kvartärgeolog (så passande att Arne är intresserad av det också!) genom att undersöka pollen och på så sätt få fram vilka växter som funnits under aktuell tidsålder. Genom att få fram växterna kan man se mer vad dåtidens människor skulle kunna ha levt av och vilket klimat som var rådande.
Arne berättade med liv i rösten att en mycket spännande del av området kring Ringsjön är att det finns mossar, bland annat Rönneholms mosse och Ageröds mosse. Mest blöta områden som minskar farmors svampområden i skogen hinner jag tänka innan Arne fortsätter. Men ur ett arkeologiskt perspektiv finns två stora fördelar. Här bryts inte de organiska materialen ner som de annars gör när de får ligga några tusen år i marken. Det gör att ben, matrester, virke och andra liknande material som dåtidens människor använts sig av kunnat bevarats. En annan stor fördel med lämningar i mosse är att lämningarna sluts in i olika nivåer och bevaras så, ingen omrörning sker i någon riktning. Det betyder att nötskalen som släppts på marken stannar där och sluts in. Alltså att de olika tiderna hålls isär men också att man inom varje lämning som hittas kan urskilja var eldstaden låg, var avträdeshögen låg och var de bearbetade flintan. Eftersom Ringsjöns storlek ändrats har olika tiders strandkant skiftat och därmed har många olika lägerplatser bevarats i gyttjan på olika platser.
Vanligt att hitta då är exempelvis tunna hasselkäppar som användes till grund för hyddor på ca 12 m2 med en eldstad i mitten, inte ens mitt första studentrum var så litet. Hyddor i denna storlek användes för läger under en kortare period, exempelvis sommarmånaderna.
En hydda visas upp för besökarna. ”Korset” som syns har lämnats för att få kunna undersöka platsen i höjdled.
Mossarna kan ju som sagt ge en liten hint om de organiska material som använts. Exempelvis verkar hasselnötter varit en riktig stapelföda för dåtidens människor, upp till 10 cm tjocka lager med hasselnötsskal har man hittat. Med tanke på hur ovanliggande jordlager pressar ihop underliggande lager är det väldigt mycket hasselnötter. Och spår från dessa nötter hittas nästan på varje boplats. Smaskens med andra ord, tycker jag också. Vad som också är spännande är att hassel antagligen inte borde trivts med tanke på rådande miljö och klimat på den tiden. Det betyder att dåtidens människor skapade miljöer som hassel trivdes i för att på så sätt stilla sina behov av hasselnötter, ett sätt att odla redan då.
En hasselnöt som är ca 9 000 år gammal.
Det finns även tecken på att någon form av rit hölls som tyder på tron på högre makter. Det är svårt att säga något om vad de tror på eller hur det fungerade men en gissning är att det var någon typ av schamaner som utförde riten. Ritualerna återfinns på flera olika platser kring sjön. Man tolkar det som offer till sjön som tyder på hur viktig sjön och vattnet var för dåtidens människa.
Några veckor till och utgrävningarna avslutas på platsen. Våra grävmaskiner kommer närmare och närmare för att snart flåsa arkeologerna i nacken. Ledningsarbetet går snabbt framåt nu, det går finfint att bygga ledning mellan Hasslebro och Ringsjöholm!
/ Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare