Sesamphoto_7470

Virtuellt vatten

Vatten finns överallt. I sjöar, åar och i marken vi går på. Varje dygn använder vi 160 liter vatten per person i Sverige. Men det är bara det vatten som vi ser. Vår egentliga konsumtion är betydligt större.

Du kanske brukar starta dagen med en skön dusch? Vattnet du tvättar dig med är synligt och mängden är mätbar. Men även när du har stängt av vattnet fortsätter din vattenkonsumtion. När du drar på dig ett par nya jeans förbrukar du 8 000 liter virtuellt vatten. Väljer du därefter en ny t-tröja av bomull ur garderoben kan du lägga till ytterligare  2 500 liter. När du tömmer frukostens kaffekopp har du inte bara förbrukat ett par deciliter dryck utan även de 130 liter vatten som behövs för att odla koppens kaffebönor. I livsmedel, kläder och andra varor döljer sig virtuellt vatten, det vill säga vatten som har förbrukats under en varas produktionsprocess, inklusive i förpackningar och transport. Av allt vatten som vi konsumerar under en dag är 97 procent osynligt för oss.

Pris till forskare

Begreppet virtuellt vatten myntades av den brittiske professorn John Anthony Allan som 2008 tilldelades Stockholm Water Prize för sin forskning om vattenfrågor kopplade till politik, ekonomi, jordbruk och klimatförändringar. John Anthony Allan konstaterade att en vara som importeras till ett land även för med sig virtuellt vatten i köpet. Det innebär att länder med vattenbrist bör överväga vilka varor som är lämpligast att exportera respektive importera, eftersom all handel inkluderar indirekt handel med virtuellt vatten.

Ojämn fördelning

Förbrukningen av virtuellt vatten är, precis som när det gäller synligt vatten, ojämnt fördelad i världen. I USA är den genomsnittliga förbrukningen 6 800 liter vatten per person och dag. Det är mer än tre gånger så mycket som i Kina. I Sverige gör vi av med 5 890 liter per person och dag. Det är lika mycket som ryms i 74 fyllda badkar! Räknat på hela jordens befolkning är den genomsnittliga förbrukningen 4 285 liter per person och dag.

Vad har man för nytta av att känna till hur mycket virtuellt vatten som går åt i jordens olika länder? I ett globalt perspektiv vore det mest effektivt att varor som kräver mycket vatten vid tillverkningen produceras i vattenrika länder medan länder med vattenbrist koncentrerade sin tillverkning på varor som inte är lika vattenintensiva.

Törstig bomull sänker vattennivån

Ett exempel är Pakistans bomullsodling. Om man räknar med odlingen av bomullen, och det vatten som behövs i textilfabriken, går det åt 2 700 liter vatten för att tillverka en enda bomullsskjorta.

Eftersom bomull är en törstig gröda har odlingen påverkat vattennivån i Pakistan och bidragit till att Indusflodens mynning ofta saknar ett stabilt vattenflöde. När vattennivåerna sjunker påverkas både människor och djur som lever vid och i floden, till exempel den utrotningshotade floddelfinen. Enligt professor Allans resonemang bör bomull alltså inte odlas i ett land som Pakistan där befolkningen lider brist på rent vatten.

Ökad konkurrens om vattnet

I den pågående miljödebatten talar man ofta om ekologiska fotavtryck, den påverkan som vår livsstil har på jordens miljö. På motsvarande sätt kan man också ta hänsyn till våra samlade vattenfotavtryck. Det största avtrycket på jorden, 70 procent, står jordbruket för. Kaffe, bomull och nötkött är exempel på törstiga varor.

För den enskilde konsumenten innebär det att valet av produkter i butiken kan ha betydelse för jordens vattenresurser. Generellt gör en vegetarian ett mindre vattenfotavtryck än en person som äter kött, eftersom djurhållning kräver mer vatten än livsmedelsodling. Våra konsumtionsmönster påverkar alltså vattensituationen i andra länder.

Sluta slänga mat!

I takt med att jordens befolkning växer måste livsmedelsproduktionen öka. Fram till år 2050 kommer mänskligheten att behöva producera 70 procent mer mat för att mätta alla. Till det behövs 50 procent mer vatten än vad som används idag. Jordens begränsade vattenresurser kan därmed tvinga människan att anpassa sig till en hållbarare livsstil.

Ett sätt att få vattnet att räcka till i framtiden är att sluta slänga mat. 30 till 50 procent av all mat som produceras hamnar aldrig på tallriken. I utvecklingsländerna är orsaken ofta bristande förvaringsmöjligheter och dålig logistik. I västvärlden beror svinnet främst på att vi slänger mat trots att det inte är något fel på den.

Så mycket som en fjärdedel av all mat vi köper hamnar i soppåsen och med den allt virtuellt vatten som har använts vid framställningen.

Rätt gröda på rätt plats

Om jordens vatten ska räcka till alla måste kunskap om effektiv användning tillämpas. Ett sätt är att odla grödor som passar olika lokala förhållanden. En törstig gröda bör alltså inte odlas där det råder vattenbrist. 2012 års mottagare av Stockholm Water Prize blev International Water Management Institute (IWMI), en forskningsorganisation som arbetar med att hitta lösningar för hållbar vattenanvändning inom jordbruket samt förbättrade villkor för småskaliga bönder i utvecklingsländer. För att belysa frågan om vattnets betydelse utropade FN 2013 till internationellt år för vattensamarbete.

Så här många liter vatten krävs det för att framställa några olika varor

  • 100 gram choklad: 1 700 liter
  • En kopp kaffe: 130 liter
  • Ett ägg: 200 liter
  • Ett glas mjölk: 255 liter
  • Ett kg ketchup: 530 liter
  • Ett kg nötkött: 15 400 liter
  • Ett kg ost: 5 060 liter
  • En påse (300 gram) potatischips: 312 liter
  • Ett glas äppeljuice: 230 liter
  • Ett glas vin: 110 liter
  • En liter kranvatten: 1,05 liter