August Bjerkén – Framtagande av en dynamisk vattenbalans för Lagans avrinningsområde

Syfte och målsättning

Projektet syftar till att utveckla en metodik för kvantifiering av grund- och ytvattenförekomster inom huvudavrinningsområden. Vidare syftar projektet även till att till att presentera förslag på hur en framtida svensk vattenförvaltning med utgångspunkt i avrinningsområden kan utformas, samt hur ett fördjupat framtida samarbete mellan myndigheter kan utformas. Som ett led i detta har följande fyra delmål satts upp inom projektet:
1. Utveckling av en vattenbalansmodell för enskilda avrinningsområden
2. Kartläggning av befintliga vattenbehov och vattendomar
3. Framtagande av ett beslutsstödsystem
4. Applicering och utvärdering

Studieområde

Som studieområde har Lagans avrinningsområde valts ut, dels till följd av områdets betydelse för en fortsatt säkrad dricksvattenförsörjning i södra Sverige, dels avsaknaden av en samlad bedömning av storleken på avrinningsområdets vattentillgångar. Vidare utgör även ett ökat vattenbehov i närområdet och områdets komplexa administrativa indelning med fyra länsstyrelser samt sjutton kommuner två betydande faktorer.

Genomförande

Delmoment 1

Det första momentet ”Utveckling av en vattenbalansmodell för enskilda avrinningsområden” består i att ta fram en interaktiv GIS-baserad vattenbalansmodell anpassad till enskilda avrinningsområden utifrån befintliga geospatiala dataserier och meteorologiska observationsdata. Tanken bakom detta är att få en bättre förståelse för hur mycket vatten som finns tillgängligt i avrinningsområdet, samt förtydliga den påverkan som befintliga rå- och ytvattenuttag har ur ett ekologiskt- och socioekonomiskt perspektiv.

Delmoment 2

Delmoment två ”Kartläggning av befintliga vattenbehov och vattendomar” fokuserar på att kvantifiera befintliga vattenbehov bland avrinningsområdets många intressenter, samt kartlägga förekomsten och omfattningen av potentiella vattendomar inom avrinningsområdet. I likhet med delmoment 1 är tanken bakom kvantifieringen och kartläggningen att belysa hur efterfrågan på vatten ser ut inom avrinningsområdet, för att på så sätt identifiera potentiella intressekonflikter och områden i behov av vidare åtgärder.

Delmoment 3

Delmoment tre ” Framtagande av ett beslutsstödsystem” består i utveckling av ett beslutsstödsystem för arbete med frågor kopplat till vattenförvaltning inom svenska avrinningsområden utifrån den befintliga beslutsmodellen plurMCDA. Tanken med detta är att se i vilken utsträckning tillämpad beslutsanalys kan användas för att angripa intressekonflikter inom vattenförvaltning och vilken inverkan detta har på transparensen i beslutsprocessen.

Delmoment 4

Det avslutande momentet ”Applicering och utvärdering” syftar till att analysera huruvida den föreslagna metodiken i de tre inledande monumenten kan användas inom vattenförvaltningsarbetet i och runt omkring Lagans avrinningsområde. Monumentet syftar även till att svara på problemformuleringens andra del och ta fram konkreta förslag på hur en framtida svensk vattenförvaltning med utgångspunkt i avrinningsområden kan utformas.

Bakgrund till projektet

I Sverige ställer vi sen många år tillbaka höga krav på kvalitén på vårt dricksvatten och vikten av en god vattenkvalité är något som ofta lyfts inom såväl den offentliga vattenförvaltningen som inom industrin. Detta har under årens lopp lett till stora investeringar och satsningar på att säkra och förbättra vår övergripande kunskap inom vattenrening. Tyvärr kan detsamma inte sägas när det kommer till vår förståelse för frågor kopplade till vattenkvantitet.

I likhet med kravet av att säkerställa en fortsatt god vattenkvalité utgör växande vattenbehov en central aspekt inom svensk vattenförvaltning. Medan den pågående klimatförändringen spås öka intensiteten och frekvensen av extrema event är det dock viktigt att komma ihåg att bristande kunskap om mängden tillgängligt vatten inte är ett isolerat framtida problem, utan något som påverkar oss redan idag. Trots detta saknas det idag en fungerande metodik för att effektivt kunna fastställa mängden tillgängligt grund- och ytvatten på en specifik plats vid ett givet tillfälle. Dagens hydrogeologiska- och meteorologiska modeller är visserligen i stor utsträckning väl anpassade för att hantera allt från nederbörd till avdunstning och lagring av ytvatten så saknas möjligheten att extrahera tillförlitliga lokala uppgifter. En förklaring till detta ligger i avsaknaden av en nationell samordning mellan berörda myndigheter kring vilka parametrar som skall inkluderas i underlaget och vilken geografisk avgränsning som skall tillämpas. Just frågan om vilken geografisk avgränsning som skall tillämpas vid kvantifiering av mängden tillgängligt grund- och ytvatten utgör i sig en stor utmaning. Detta är framför allt tydligt i hanteringen av frågor kopplade till vattenförvaltning. I likhet med stora delar av den offentliga förvaltningen utgör svensk vattenförvaltning från fördefinierade administrativa gränser snarare än vattnets faktiska väg i landskapet.

Avsaknad av detaljerad och ”verklighetsförankrad” struktur medför att många beslut i frågor kopplat till vattenanvändning tas utifrån ett bristande beslutsunderlag. Utöver att avsaknaden leder till att vi får en ökad nivå av osäkerhet medför det bristande underlaget även att besluten löper en större risk att bli direkt missvisande eller ineffektiva. För att säkerställa kompetenssäkringen av framtida beslut krävs en förbättrad metodik kring hur kvantifieringen av tillgängligt grund- och ytvatten skall göras och presenteras. Vidare bedöms även frågan hur ett framtida samarbete mellan myndigheter kan utformas, samt frågan rörande vilken myndighet som skall axla det yttersta ansvaret, vara av yttersta vikt.