Tekniker som härmar naturen kan lösa världens vattenproblem
Under våren har elever i åk två på Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg arbetat med ett hållbarhetstema med särskild tonvikt på vattenfrågor. Eleverna har arbetat med projektorienterat lärande, inom temat hållbar utveckling och vattenutmaningar har de formulerat frågeställningar och letat lösningar. Metoden de har använt kallas biomimikry där man utgår ifrån hur naturen har löst olika problem. Under arbetet har eleverna använt kunskap som de fick under Sydvatten vattenkurs Tänk H2O!, vid Bolmen tidigare i vår.
– Metoden handlar om att man tittar på hur naturen har löst olika problem och hur i kan härma det? Inte plocka det rakt av, utan härma och lära oss av det, förklarar läraren Annika Nilsson.
Under evolutionens gång har lösningar som inte fungerar försvunnit medan de lösningar som finns kvar fungerar i naturen och skulle kunna vara användbara för att lösa olika hållbarhetsproblem.
– Eleverna har fått en särskild designmetod att följa som har väldigt tydliga steg som man kan jobba med när man försöker ta fram en social eller teknisk innovation, berättar Annika Nilsson.
En av idéerna, som presenterades vid en minimässa på skolan under fredagen, var hur man skulle kunna tillverka smutsresistenta kläder. Metoden kan spara vatten och minimera användningen av kemikalier vid tvätt eftersom kläderna bara behöver spolas av för att bli rena. Elevernas inspiration kommer från strukturen på lotusblommans ytskikt. Strukturen är superhydrofob, vilket innebär att vatten enkelt rinner av och tar smutspartiklar med sig.
Två andra elevgrupper presenterade en metod för att utvinna vatten ur luft. I Namibias öken lever en skalbagge som har förmågan att utvinna vatten ur luften tack vare strukturen på vingskalen. Skalen är täckta av microsmå bulor och gropar, som är en kombination av hydrofila (vatten-attraherande) och hydrofoba (vatten-repellerande) områden. Det gör att skalbaggen kan kondensera vatten som finns i luften. När vattendropparna blir tillräckligt tunga rullar de ner till baggens mun.
Eleverna beskriver i sina arbeten hur en motsvarande konstgjord yta skulle kunna användas för att utvinna större mängder vatten för dricksvattenförsörjning i länder med vattenbrist.
En annan elevidé utgick ifrån abalone-snäckans skal. Snäckans skalkonstruktion består av olika lager som tillsammans skapar en hård men samtidigt mjuk och därmed elastisk konstruktion. Metoden skulle kunna härmas för att tillverka till exempel dricksvattenledningar med lång hållbarhet.
