Bolmen i framtiden

Precis som många andra sjöar och vattendrag i Sverige och på norra halvklotet blir Bolmen allt brunare. För att förstå hur fenomenet kan påverka sjöekosystemen inleddes ett forskningsprojekt i början av juli där olika framtidsscenarion skulle iscensättas. Forskare och doktorander vill försöka ta reda på hur denna process – den så kallade brunifieringen – kan komma att påverka sjöekosystemen på längre sikt. En plattform med 20 st mesokosmer, tunnor som representerar var sin minisjö, är placerad i Bolmen.

Intervju med Tatyana Barnes, Deborah Dupont och Juha Rankinen på Forskningsstation Bolmen. Tatyana och Deborah är forskarstudenter vid Vrije universitetet i Bryssel och Ghent universitetet i Antwerpen och Juha är föreståndare för Forskningsstation Bolmen.

 

Kan ni berätta lite om forskningsprojektet som pågått här på forskningsstationen under sommaren?

Tatyana: Vi har baserat och planerat årets forskningsprojekt utifrån projektet 2018 då vi endast studerade brunifiering. I år har vi dock utökat experimenten på plattformen och gjort en mix av brunifiering och tillsats av näringsämnen, (fosfor och kväve) i tunnorna. Vi har totalt 20 st mesokosmer, minisjöar med  fem olika sammansättningar. På varje tunna sitter sensorer som varje minut läser av temperatur, pH-värde och syrehalt i vattnet. På det här sättet kan vi följa förändringarna som sker över tid i vid de olika scenarierna.

 

Hur har sommarens forskningsarbete sett ut rent praktiskt?

Deborah: Första veckan tog vi prover varje dag, sedan en dag i veckan och slutligen ett prov varannan vecka. På forskningsstationen har vi analyserat färg och organiskt material.

De kommande veckorna ska vi samla in data från sensorerna på plattformen och göra dessa siffror tolkningsbara. Det är ett mycket tidskrävande jobb med handpåläggning av varje siffra så det kommer nog ta all tid vi har.

 

Hur kommer ni sedan använda resultaten?

Deborah: Först ska proverna skickas vidare till Lunds universitet (LU) och Halmstad Högskola (HH), där de har tillgång till mer avancerad analysutrustning.

Tatyana: Vi kommer bland annat att analysera det organiska materialet i vattnet samt bakterier och växt- och djurplankton. Resultaten ska sedan jämföras med de tidigare försöken från 2018 (som ju endast studerade brunifieringens påverkan, ej i kombination med övergödning).

Genom analyserna av vattenproverna och data från sensorer kan vi se hur vattenkvaliteten påverkas utifrån de olika scenarierna i tunnorna och utifrån de resultaten kan man förhoppningsvis dra vissa slutsatser. Hur planktonen i de olika försöken påverkas kan till exempel indikera hur resten av ekosystemet kommer att påverkas, tex kan fiskbeståndet i sjön komma att förändras. Vattenkvalitén påverkar även de reningssteg som behövs för att producera dricksvatten, kanske behövs mer eller mindre kemikalier för att rena vattnet vid vattenverken.

Deborah: Vi kommer även försöka se hur vi kan minska brunifieringen. Men för att göra det behövs både mer forskning och annan forskning samt mer samverkan mellan flera olika forskningsområden. Det är ett samarbete på både nationell och internationell nivå.

Har ni fått några resultat eller nya kunskaper hittills?

Deborah: I tunnan med bara brunifiering har vi hittills sett att fotosyntesen påverkas då det blir mindre ljusinsläpp. Vi studerar ju som sagt även Ph-värden och temperatur men hittills har vi inte sett att dessa påverkas nämnvärt.

Vi har däremot sett att nivåerna av klorofyll ökar i alla experimenten.

Tatyana: Då vi ännu inte gjort de slutgiltiga analyserna och proverna kan vi inte ge tillförlitliga resultat men vi har vissa indikationer på att djurplanktonen påverkas. Vi ser att det lösta syrenivåerna, dvs det syre som finns tillgängligt för olika organismer, minskar med brunifieringen.

Mycket tyder på att den data vi samlat in under sommaren styrker de tidigare resultaten från 2018.

Deborah: Vi behöver nu göra fler tester och analyser för att kunna säkerställa hur och om övergödning i kombination med brunifiering påverkar sjön, både på kort och lång sikt.

 

Finns det fler liknande plattformar med mesokosmer i världen?

Juha: Ja, där finns en hel del olika typer av mesokosmer världen över, både i sjöar och i havet. Dessa länkas ihop i organisationen AquaCosm som Sydvatten och Forskningsstation Bolmen kommer vara en del av fr.o.m. 2022. Resultaten från forskningen på vår plattform kommer vara en del av det globala nätverket.

Experimentet som utförts under sommaren har inte tidigare utförts på detta sätt, där man dels undersöker om det finns en samverkan mellan brunifiering och övergödning och dels där man använt naturligt organiskt material, humusämnen, som insamlats i lokalområdet för att tillverka brunifieringstillsatsen. Brunifieringen ser ju olika ut i olika sjöar och för att vi ska förstå hur Bolmen funkar måste vi studera just här.  Men utifrån vår forskning, och liknande forskning, kan man dra generella slutsatser för vilken påverkan brunifieringen kan ha på sjöar och livet under ytan.

 

Läs mer om Forskningsstation Bolmen: https://forskningsstationbolmen.se/

Läs mer om Aquacosm: https://www.aquacosm.eu/