Drick kranvatten vid Machu Picchu Foto Sydvatten

12 Lektioner om vatten

Våra lektioner är knutna till kursplanernas centrala innehåll för respektive ämne. Efter punkterna ur det centrala innehållet nedan finns länkar till relevanta lektioner.

Varje lektion inleds med lektionsmål. Målformuleringarna är förslag som kan anpassas efter den årskurs eleverna går i.

Bygg ett vattentorn

Eleverna bygger modeller av egna vattentorn. De gör ritningar, beräknar materialåtgång och funderar över var de skulle vilja uppföra sina torn i verkligheten. Inspiration till modellerna hämtas på en nätsida med vattentorn från hela världen.

Mål

Efter lektionen bör eleverna:

  • kunna göra en enkel ritning med måttangivelser.
  • ha en uppfattning om hur man beräknar materialåtgång.

Eleverna bör också kunna reflektera över:

  • en lämplig konstruktion för ett vattentorn som därefter byggs i modellform.
  • vilken visuell effekt ett vattentorn kan ge beroende på i vilken miljö det byggs.

Material

Datorer med internetuppkoppling; papper, kartong, tyg, trästavar, färg och lim. Kan ett vattentorn se ut hur som helst? Ja, nästan!

Elevuppgift

Runt om i världen finns många olika varianter av vattentorn. På Skånska vattentornssällskapets webbsajt finns bilder av vattentorn från hela världen, vissa är mer spektakulära än andra!

  • Hämta inspiration på sidan till en egen modell av ett vattentorn.
  • Gör en teckning eller en ritning över ett nytt vattentorn. Sätt ut måttangivelser på teckningen/ritningen.
  • Bestäm i vilken miljö du skulle vilja bygga vattentornet om det skulle uppföras på riktigt. Finns det en bestämd plats där tornet skulle kunna stå?
  • Ska tornet smälta in i omgivningarna eller sticka ut? Motivera!
  • Bestäm vilka material som behövs till modellen.
  • Räkna ut ungefär hur mycket material som behövs och skriv en lista.
  • Sätt igång och bygg!

När modellen är klar jämförs resultatet med ritningen och materiallistan. Stämmer måtten? Har det behövts mer eller mindre material än beräknat?

Gör en utställning med klassens vattentorn!

Drickadagboken

Genom att under en vecka anteckna vad de dricker blir eleverna medvetna om hur mycket vatten, mjölk, läsk med mera som de dricker. Veckokonsumtion och veckokostnad räknas ut och presenteras i form av cirkeldiagram.

Hand med glas

Mål

Efter lektionerna bör eleverna:

  • vara medvetna om hur mycket dryck de får i sig på en dag respektive en vecka.
  • vara medvetna om vilka drycker de dricker.
  • känna till hur man ritar och tolkar ett cirkeldiagram.
  • känna till hur man skriver en reflektion.

Eleverna bör också:

  • kunna reflektera över de egna dryckesvalen.
  • kunna dra slutsatser/göra en analys av en undersökning.

Att skriva drickadagbok

Under en dag, eller ännu hellre en vecka, antecknar eleverna allt de dricker, i vilket sammanhang och om de betalar drycken själv. Till sin hjälp har de formuläret Drickadagboken. Innan eleverna arbetar med sina drickadagböcker är det en fördel (men inte nödvändigt) att ha jobbat med lektionen Vad kostar drycken?

Räkna ut mängden dryck

Med hjälp av anteckningarna i drickadagboken räknar eleverna ut hur mycket de har druckit av de olika dryckerna under en dag eller en vecka. Resultatet sammanställs i en tabell. Med hjälp av tabellen görs en uppskattning av månads- och årskonsumtion.

Räkna ut kostnaden

Därefter beräknar eleverna sin dryckeskostnad för en dag, en vecka, en månad och ett år. Om literpriser har räknats fram på lektionen Vad kostar drycken? används de som underlag. I annat fall räknar eleverna först ut dryckernas literpriser innan de kan beräkna kostnaden för den egna konsumtionen.

Många ungdomar lägger egna pengar på att köpa dricka. Hur mycket skulle eleverna kunna spara på att dricka kranvatten istället? Räkna ut besparingen per dag, vecka, månad och år.

Att rita cirkeldiagram

Eleverna redovisar resultatet av drickadagboken genom att rita två cirkeldiagram baserade på mängd dryck och dryckernas pris.

Reflektion och sammanfattning

Eleverna skriver ner sina tankar, associationer och analyser kring drickadagboken. Reflektionen fungerar som en individuell sammanfattning av uppgiften. Följande frågor kan ligga till grund för reflektionen.

  • Vilka tankar väckte resultatet av drickadagboken hos dig?
  • Är valet av dryck ett bra sätt att spara pengar? Varför? Varför inte?
  • Skulle du kunna tänka dig att ändra dina vanor när det gäller drycker? Varför? Varför inte?
  • Om du skulle övergå till att bara dricka kranvatten – vad skulle du i så fall använda de sparade pengarna till? Finns det något som du sparar till eller drömmer om?
  • Finns det andra skäl än ekonomiska att byta ut vissa drycker mot kranvatten?

Uppföljningslektion

Eleverna tar reda på hur mycket socker eller sötningsmedel de olika dryckerna innehåller. Resultaten kan redovisas och jämföras i diagramform samt kommenteras i reflektionen.

Drickadagboken kan kopplas ihop med lektionerna Vad kostar drycken? och Socker förr och nu.

Drycker på väg

Eleverna väljer ett antal drycker som ska undersökas och i närmsta livsmedelsaffär tar de reda på förpackningarnas ursprungsort. Resultatet redovisas muntligen och i form av en reflexion då eleverna funderar över livsmedelstransporters inverkan på miljön.

Mål

Efter lektionerna bör eleverna känna till:

  • varifrån några av butikernas drycker kommer.
  • hur långt en del drycker har transporterats.
  • exempel på hur mycket utsläpp livsmedelstransporter kan orsaka.

Eleverna bör också:

  • kunna reflektera över livsmedelstransporters inverkan på miljön.

Tidsåtgång

Ca 20 min introduktion + besök i livsmedelsbutik + ca 60 min.

Material

Tillgång till telefon och internet.

En stor del av butikernas dryckesutbud har färdats långt innan flaskorna packas upp på hyllorna. Eleverna ska genom en praktisk undersökning ta reda på varifrån några olika drycker kommer.

Elevuppgift

Bestäm några drycker som klassen ska undersöka och vilka frågor som ska besvaras, till exempel:

  • Var är drycken tillverkad?
  • Vilket företag har tillverkat den?
  • Vilket företag har importerat den?

Diskutera hur man ska hitta svar på frågorna. Genom att läsa på dryckernas förpackningar, genom att fråga personal i livsmedelsbutiken eller på något annat sätt?

Arbeta i smågrupper som får ansvar för ett par drycker vardera. Gå därefter till närmsta livsmedelsbutik och genomför undersökningen.

Elevuppgift

Räkna ut hur långt de olika dryckerna har transporterats från tillverkningsorten. Resultatet kan markeras på en gemensam karta i klassrummet. Vilken dryck är den mest långväga? Vilken har haft närmast till konsumenterna?

Nästa steg blir att ta reda på hur dryckerna har transporterats. Kontakta tillverkaren eller det företag som har importerat drycken. Sök på nätet efter telefonnummer och e-postadresser, eller fråga personalen i livsmedelsbutiken.

Miljöpåverkan

Att räkna ut exakt hur stor miljöpåverkan de undersökta dryckerna har haft är svårt men här följer några siffror som rör flaskvatten:

  • Mellan 1992 och 2006 har koldioxidutsläppen på grund av att vi dricker flaskvatten ökat från ca 9 500 ton till 34 000 ton. Det innebär en ökning på 260 procent.
  • Mellan 2003 och 2006 ökade konsumtionen av flaskvatten från 181 miljoner till 247 miljoner liter. Det innebär en ökning på 66 miljoner liter eller 36 procent.
  • Vatten på flaska ger mer än 1 000 gånger så mycket koldioxidutsläpp som samma mängd kranvatten.
  • Det flaskvatten som dricks i Sverige ger årligen upphov till samma mängd koldioxid som ca 8 500 oljeeldade villor eller ca 12 500 bilar eller ca 4 500 varv runt jorden med bil.

Siffrorna är hämtade från en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm lät göra 2007 om koldioxidutsläpp på grund av konsumtion av flaskvatten.

Avsluta lektionen med att eleverna skriver en kort reflexion över det de har kommit fram till i sin undersökning.

Se även Naturvårdsverkets hemsida för information kring transporters inverkan på miljön.

Hur långt räcker en spann vatten?

Eleverna reflekterar över vattenfördelningen i världen. I ett praktiskt försök ska de få tio liter vatten att räcka till olika vardagssysslor.

1525R-88918

Mål

Efter lektionerna bör eleverna känna till:

  • hur vattenförbrukningen ser ut i världen.
  • hur mycket vatten vi dagligen använder per person i Sverige och vad vattnet används till.

Eleverna bör också kunna reflektera över:

  • vattenfördelningen i världen.
  • hur mycket/lite vatten som behövs för olika ändamål.

Tidsåtgång

Ca 60 min

Material

Hinkar, vatten, litermått, tallrikar, t-tröjor, handdukar, potatisar mm.

Så här används vårt vatten

Vatten behövs i många verksamheter i samhället. Industrin använder 67 procent av vattenförbrukningen, hushållen 19 procent och jordbruket 4 procent.

I de svenska hushållen används vattnet så här:

diagram_vattenforbrukning

 

Siffrorna ovan visar bara det vatten vi förbrukar i hemmet. Om man räknar in det vatten vi använder i skolan eller på jobbet landar förbrukningen på 290 liter vatten per person och dygn. Den siffran kan jämföras med FN:s beräkning att varje människa behöver 25-45 liter per dag för att tvätta sig och ha en god hälsa.

Men det är inte alla som har tillgång till ens den mängden vatten. På landsbygden i fattigare länder måste tio liter vatten räcka till en människas behov under ett dygn.

I världens fattiga länder är det vanligt att befolkningen måste gå långt för att komma till en brunn. Ofta är det flickorna i familjerna som hämtar vatten. Arbetet är tungt och tar lång tid. 6 kilometer om dagen är en vanlig sträcka för att hämta vatten. (Källa: Unicef)

Elevuppgift: Vattenbrist – ett praktiskt försök.

  • Läs texten Världens vatten.
  • Fundera över följande exempel: Hur tror du att din egen konsumtion av vatten skulle påverkas om det inte räckte med att vrida på en kran? Tänk dig att du till exempel bor på första våningen i ett hus utan hiss där vattenkranen finns på tionde våningen. Eller att du måste gå tre kilometer för att pumpa upp vatten ur en brunn. Vad skulle du välja att främst använda vattnet till?
  • Diskutera i smågrupper: Hur skulle ni använda vattnet om ni bara hade tio liter per dygn? Hur mycket skulle ni dricka, tvätta er med eller använda till matlagning?
  • Skriv en prioriteringslista och ange hur många dl ni skulle använda till de olika ändamålen.
  • Testa listan med ett praktiskt försök: Varje grupp får en tom spann och en spann med tio liter vatten. Tanken är att vattnet i hinken representerar en persons förbrukning. Vattnet ska räcka till att utföra några hushållssysslor, som att tvätta en t-shirt, tvätta och skala fem potatisar, diska en mindre disk samt tvätta händer och fötter. Alla gruppmedlemmar kan inte göra alla uppgifter. Ni får turas om. Hur gör man för att få vattnet att räcka? Kan vattnet återanvändas? I vilken ordning bör man utföra uppgifterna?

Sammanfatta resultaten i helklass. Stämde försöken med prioriteringslistorna?

Kriget om källan - en skönlitterär framtidsvision

Ungdomsboken ”Kriget om källan” av Cannie Möller är en framtidsskildring som utgår från människans beroende av rent vatten. Boken kan ge upphov till funderingar och intressanta diskussioner i klassen. Här finns förslag på övningar och diskussionsfrågor. Eftersom boken bara är cirka 100 sidor lång passar den bra som hög-läsningsbok. "Kriget om källan" är utgiven av Bonnier Carlsen Bokförlag 2005 (ISBN: 9789163845789).

Mål

Efter lektionerna bör eleverna:kriget-om-kallan-pa-andra-sidan-floden

  • kunna upptäcka värdeladdade ord i en text.
  • kunna upptäcka tidsmarkörer och platsmarkörer i en text.

Eleverna bör också:

  • kunna göra en enkel analys av bokens innehåll och budskap.
  • kunna hitta brytpunkter, avgörande händelser i boken.

Tidsåtgång

Cirka 2 x 60 minuter förutom den tid det tar att läsa boken. Tidsangivelsen är högst ungefärlig beroende på hur mycket tid man väljer att lägga på diskussion och analys av texten.

Det var en gång i framtiden

Flickan Anjo lever i en obestämd framtid i en by vid foten av ett berg. Byn saknar kontakt med omvärlden förutom med byn på berget. I bergsbyn bor Anjos bästa vän Marja. Människorna i byarna lever enkelt. De brukar jorden för hand med verktyg som de själva har tillverkat. Barnen går i skolan men måste också hjälpa till på åkrarna eller i skogen. Hela byn måste gemensamt arbeta för invånarnas överlevnad.

Någon gång innan Anjo föddes har mänsklighetens ovarsamhet om jorden orsakat en katastrof. En del av naturen är förgiftad. Det enda vatten som går att dricka finns i en källa halvvägs uppför berget. En dag upptäcker Anjo att vattennivån i källan har sjunkit. Missförstånd mellan människorna leder till en konflikt mellan bergsbyn och dalbyn. Båda byarna vill lägga under sig den livsnödvändiga källan. Anjos pappa protesterar förgäves mot ledarnas krigsplaner.

Kriget hotar att förgöra både byn i dalen och byn på berget. Avgörandet kommer när de stridande inser att de inte kan fortsätta kriget utan vatten. Källan blir skådeplats för den slutgiltiga uppgörelsen. Barnens ingripande räddar befolkningen från undergång men priset blir högt.

Att arbeta med under läsningens gång

”Kriget om källan” kan ge upphov till många funderingar och diskussioner i klassen. Nedan följer frågor till kapitel 1 och 2.
Fler övningar till de respektive kapitlen hittar du här.

Elevuppgift: Tidsmarkörer och platsmarkörer

Läs kapitel 1 och 2. Fundera sedan på följande frågor:

  • När utspelas berättelsen?
  • Var utspelas den?
  • Vad i texten får dig att tro det? Leta efter tidsmarkörer och platsmarkörer, det vill säga ord som ger en ledtråd till när och var boken utspelar sig.

Att arbeta med efter läsningen

Elevuppgift: Diskutera och reflektera

Diskutera i smågrupper eller skriv en reflektion om:

  • Vad blir resultatet av kriget om källan?
  • Vad har människorna i dalbyn uppnått?
  • Vad har människorna i bergsbyn uppnått?
  • Är ”Kriget om källan” en positiv eller negativ bok?
  • Har boken något budskap? I så fall vilket?

Elevuppgift: Personbeskrivningar

Beskriv bokens olika personer med bara tre ord för varje person:

  • Anjo
  • Marja
  • Ulf
  • Signe
  • Karl
  • Ola

Sammanfatta personbeskrivningarna i helklass. Är det några ord som förekommer ofta? Prata om ord med olika stark värdeladdning utifrån elevernas personbeskrivningar.

Fyra hörn-övning

Gör en fyra hörn-övning med utgångspunkt i frågan: Vems fel var det att det blev krig mellan byarna? Eleverna ställer sig i olika hörn i klassrummet beroende på vilket svarsalternativ de väljer:

  • Det var Karls fel.
  • Det var bergsbyns fel.
  • Det var dalbyns fel.
  • Det var någon annans fel. Vems?

Eleverna motiverar hur de tänkte innan de valde hörn/svarsalternativ. Efter diskussionen är det kanske någon som vill byta hörn?

Elevuppgift: Hitta en brytpunkt

Böcker och filmer innehåller ofta en scen eller händelse som är avgörande för handlingen. En sådan händelse kan man kalla för en brytpunkt. Ibland finns det flera brytpunkter i en berättelse.

  • Välj ut en händelse som du tycker är en brytpunkt i “Kriget om källan”.
  • Rita eller måla händelsen.
  • Skriv fem meningar om varför du tycker att det är en brytpunkt.

Uppgiften redovisas genom att eleverna visar sina bilder för varandra och förklarar hur de har tänkt.

Elevuppgift: Vad händer sedan?

Diskutera i smågrupper eller skriv en egen fortsättning på boken.

  • Hur kommer det att gå för människorna vid källan?
  • Klarar de att bygga upp en ny tillvaro?
  • Vad händer med huvudpersonerna?

Läs vidare!

”På andra sidan floden” är en fortsättning på ”Kriget om källan”. Boken utspelar sig när Anjo har blivit vuxen och har fått egna barn. Läsaren får reda på hur det har gått för folket vid källan och vilka nya faror som hotar deras samhälle.

Socker förr och nu

Vi dricker alltmer socker i stället för att äta det. Eleverna undersöker vad äldre människor drack som tonåringar. Finns det likheter och skillnader jämfört med de drycker som unga väljer idag?

Mål

Efter lektionerna bör eleverna känna till:

  • hur konsumtionen av socker har ändrat karaktär sedan 1960-talet.
  • vad man drack till vardag och fest när äldre människor var barn.

Eleverna bör också:

  • kunna reflektera över de egna dryckesvalen.

Tidsåtgång

Ca 20 min + ca 60 min

Äta socker eller dricka socker?

Svenskarnas konsumtion av socker är idag 43 kilo per år och person. Det är tio kilo mer än på 1700-talet. Sedan 1960-talet har sockerkonsumtionen inte ökat. Skillnaden är att vi idag dricker socker istället för att äta det. Förr åt vi efterrätter och kakor, idag dricker vi läsk.

Vad dricker du?

Eleverna skriver individuellt ner vad de brukar dricka vid olika tillfällen, till vardags och på fester. Är det någon skillnad mellan vardags- och festdrycker? Vad är det som avgör vilken dryck de väljer? Vilka drycker är goda? Vilka är bra törstsläckare?

Elevuppgift

Intervjua dina föräldrar och äldre släktingar/bekanta om deras mat- och dryckesvanor som barn. Vad drack de och vid vilka tillfällen? Vad åt de som var sött? Kakor? Godis? Efterrätter? Hur ofta och i vilka sammanhang? Försök spåra vanorna ännu längre bak i tiden. Hur drack mormors och farmors föräldrar till exempel sitt kaffe och te? Var det svart, med socker, med mjölk eller med både socker och mjölk? Vad hade de för favoritgodis?

Redovisning och reflektion

Eleverna redovisar muntligt resultatet av sina intervjuer. Gör en sammanställning på tavlan över de drycker som nämns. Dela eventuellt in sammanställningen i vardags- och festdrycker. Vid redovisningen är det bra om eleverna kan berätta var intervjupersonerna har sina rötter. Var i Sverige? Var i världen? Kanske kan klassen hitta geografiska skillnader i dryckesvanorna. Eventuellt kan dessa markeras på en karta.

Därefter skriver eleverna en reflektion över resultatet och spårar likheter och skillnader jämfört med de egna dryckesvalen.

Socker förr och nu kan kopplas ihop med lektionen: Drickadagboken.

Källor:

Livsmedelsverket
Tandläkarförbundet

Surt, basiskt eller neutralt?

Undersökning av några dryckers pH-värde. Redovisning i form av stapeldiagram.

Sesamphoto_4214

Mål

Efter lektionen bör eleverna känna till

  • vad pH-värde är.
  • vad surt, basiskt och neutralt innebär.
  • hur man kan mäta en vätskas pH-värde.
  • var några vanliga drycker befinner sig på pH-skalan.
  • vad pH-värdet kan ha för inverkan på tänderna.
  • hur man ritar ett stapeldiagram.

Viktiga ord

pH-värde, indikator, surt, basiskt, neutralt, frätande, stapeldiagram.

Material

Några drycker som klassen vill undersöka, till exempel vatten, mjölk, läsk och juice, bägare samt pH-indikator.

Tidsåtgång

Ca 60 min.

Vadå sur?

Sura drycker har en frätande verkan på tänderna under omkring en timme efter att man har druckit. Den som ofta dricker sura drycker har alltså en ständig påverkan på sina tänder. Det gäller även lightläsk som, trots att den är sockerfri, har samma surhetsgrad som vanlig läsk.

Eleverna undersöker pH-värdet på olika drycker som de brukar dricka. Resultatet sammanställs i stapeldiagram, ritade för hand eller i Excel. Eleverna kan foga in diagrammet i en laborationsrapport.

pH-värdet för några vanliga drycker

  • kranvatten: pH 7,2
  • mjölk: pH 6,7
  • apelsinjuice: pH 3,7
  • cola: pH 2,4

Vad kostar drycken?

Genom en undersökning i närmaste livsmedelsaffär tar eleverna reda på och jämför kostnaden för olika drycker. Resultaten redovisas i stapeldiagram.

Mål

Efter lektionerna bör eleverna känna till

  • att en liter kranvatten kostar ungefär 1 öre.
  • det ungefärliga literpriset på några andra vanliga drycker.
  • skillnaden mellan kostnad och värde.
  • hur man ritar ett stapeldiagram

Tidsåtgång

Ca 30 min + ca 40 min + ca 60 min.

Elevuppgift: Pris och värde

Arbeta i smågrupper och fundera över följande frågor:

  • Hur mycket kostar en liter kranvatten?
  • Hur mycket tycker ni att en liter kranvatten är värd?
  • Finns det ett glapp mellan det pris ni gissar på och det värde ni ger vattnet? Vad beror det i så fall på?
  • Be er lärare avslöja literpriset på kranvatten. Diskutera om det är ett rimligt pris.

Elevuppgift: Vad kostar drycken?

  • Skriv en lista över vad och ungefär hur mycket du brukar dricka under en dag.
  • Uppskatta sedan priset på dryckerna.
  • Jämför din lista med en klasskamrats.

Nu ska du ta reda på dryckernas faktiska priser. Det görs i närmsta livsmedelsaffär:

  • Anteckna priser och förpackningsstorlek på de drycker som just din familj brukar köpa.
  • Tillbaka i klassrummet räknar du ut dryckernas literpriser. Stämmer resultatet med dina gissningar?

Redovisning

Eleverna redovisar resultaten i form av stapeldiagram som antingen ritas för hand eller i Excel. (Ett problem när resultaten ska föras över till diagrammet är att prisskillnaderna mellan de olika dryckerna är mycket stora, vilket innebär att stapeln för kranvatten knappt syns.)

Lektionerna kan kombineras med Drickadagboken.

Vattenrening med filtrering

Rening av vatten genom filtrering. Övningen redovisas muntligt och i form av en laborationsrapport.

lektionsbild

Mål

Efter lektionerna bör eleverna känna till:

  • hur man kan rena vatten genom filtrering.
  • hur man skriver en ratrationsrapport.

Här finns ett formulär till laborationsrapport.

Viktiga ord

Filtrering, humus, reningsverk.

Material

Använd vatten från sjö, hav eller damm eller tillverka “sjövatten” genom att blanda ner teblad i kranvatten.

Kaffefilter, sand och tyg.

Tidsåtgång

Ca 60 min + ca 40 min.

Från smutsigt till rent

När vi öppnar en vattenkran strömmar klart och rent vatten ut. Men innan vattenmolekylerna når oss har de plaskat runt i antingen Bolmen eller Vombsjön tillsammans med diverse smutspartiklar. Det kan vara växtdelar i olika stadier av förmultning. Humus kallas det när växtdelarna är så förmultnade att de knappt går att se med blotta ögat.

Det mesta sjunker ner till sjöns botten där det bildar dy men en del är för lätt för att sjunka och svävar i stället omkring i vattnet. För att partiklarna inte ska hamna i våra dricksglas används olika reningsmetoder. Filtrering är en vanlig och förhållandevis enkel metod för att få bort smutspartiklar ur vatten.

Elevuppgift: filtrering

  • Diskutera i smågrupper vilka sätt det finns att filtrera vatten. Vad behöver man för att kunna filtrera?
  • Prova sedan er metod praktiskt. Spara lite av det smutsiga vattnet så att ni kan jämföra det med det filtrerade vattnet.
  • Bedöm hur rent det filtrerade vattnet har blivit genom att jämföra dess färg och lukt med det smutsiga vattnets färg och lukt.
  • Skriv en laborationsrapport.
  • Redovisa resultatet muntligt för de andra grupperna.

Vattenrening med kemisk fällning

Laboration då "sjövatten" renas genom kemisk fällning med aluminiumsulfat.

Mål

Efter lektionen bör eleverna känna till

  • Vad kemisk fällning är.
  • Hur kemisk fällning kan användas för att rena vatten.

Viktiga ord

Humus, fällning, fällningskemikalie, flockar, filtrering, råvatten, dricksvatten.

Material

  • magnetomrörare
  • bägare
  • sil
  • digital pH-mätare som visar tiondelar
  • sand
  • papptallrikar som perforeras med en nål för att kunna fungera som sandbädd
  • ”sjövatten”, det vill säga kranvatten + jord eller ljummet kranvatten + teblad
  • ALG (aluminiumsulfatlösning 20 % lösning (= 25 g ALG till 100 ml ger 225g/l, densitet 1,126 kg/l)

Tidsåtgång

40 minuter.

Ringsjöverket

Sydvatten har två vattenverk, varav det ena, Ringsjöverket, använder kemisk fällning som reningsmetod. Vattnet som bereds i Ringsjöverket kommer från sjön Bolmen i Småland. Det leds till Skåne i den åtta mil långa Bolmentunneln.

Via tunneln nås Ringsjöverket av i genomsnitt drygt 1 300 liter råvatten per sekund. Råvatten är antingen grundvatten eller sjövatten som efter beredning kan användas som dricksvatten.

Råvattnet från Bolmen är grumligt och lite brunaktigt eftersom det innehåller humus, det vill säga nedbrutna växt- och djurdelar. Humus finns i förnan, det översta jordlagret.

På Ringsjöverket finns fyra reningssteg för att bereda råvattnet till dricksvatten. Det första av dem är kemisk fällning.

Steg 1, kemisk fällning

Råvattnet leds in i fällningsbassänger där man tillsätter en fällnings­kemikalie som drar till sig föroreningar som finns i vattnet. Föroreningarna är till exempel humus, organiska ämnen och mikroorganismer. Dessa små partiklar har en
negativ ytladdning.

När man tillsätter en fällningskemikalie med positivt laddade joner kommer de att dra till sig föroreningarna som är negativt laddade. På så sätt klumpar föroreningarna ihop sig i flockar.

Steg 2, lamellsedimentering

Från fällningsbassängerna leds vattnet vidare till lamellsedimenteringsbassänger där flockarna sjunker till botten och tas bort. Därefter filtreras vattnet i snabbfilter genom en sandbädd för att avskilja de sista flockarna.

Steg 3, långsamfilter

I nästa steg renas vattnet i långsamfilter som är placerade utomhus. I långsamfiltren bildas ett skikt av aktiva mikroorganismer som bryter ner organiska ämnen i vattnet. Detta minskar vattnets färg, lukt, smak och kemiska
syreförbrukning.

Steg 4, desinficering

Slutligen desinficeras vattnet i förebyggande syfte med en liten mängd klor innan det färdiga dricksvattnet pumpas ut i distributionsnätet.

Laboration – kemisk fällning

  1. Studera processchemat för vattenreningen här.
  2. Tillverka ”sjövatten” genom att i en bägare antingen blanda jord + kranvatten eller genom att hälla teblad i varmt kranvatten. Häll över lite ”sjövatten” i en bägare och spara till senare för att kunna jämföra med slutresultatet.
  3. Tänk ut hur de olika stegen i vattenreningsverket kan göras laborativt med det material som ni har framför er.
  4. Börja reningen genom att sila bort stora smutspartiklar.
  5. Tillsätt ALG-lösning (aluminiumsulfat) under omrörning tills vattnet når pH 6,2.
  6. Stäng av omrörningen. Vänta. Det kan ta en stund innan flockarna bildas.
  7. Häll upp sand på en papperstallrik som har perforerats med små hål. Filtrera vattnet med flockarna genom sandbädden.
  8. Jämför det renade vattnet med ”sjövattnet”.
  9. Sammanställ resultaten i en laborationsrapport.

Vattentorn, så funkar de!

Eleverna experimenterar med kommunicerande kärl och reflekterar över tryck.

Mål

Efter lektionen bör eleverna känna till:

  • hur ett vattentorn fungerar.
  • hur kommunicerande kärl fungerar.
  • var ett par av kommunens vattentorn ligger, hur de ser ut och vad de heter.

Eleverna bör också kunna reflektera över:

  • varför många vattentorn är höga och byggda på höjder.
  • varför vattnet kommer med högre tryck om man bor på första våningen i ett hus jämfört med på översta våningen.

Viktiga ord

Självtryck, vattenreservoar, kommunicerande kärl.

Material

Karta över kommunen för att markera vattentornen. Vatten, u-rör och eventuellt andra typer av rör.

Tidsåtgång

Ca 60 min.

Ett förråd med vatten

Ett vattentorn är en vattenreservoar, ett förråd, på hög höjd. Det behövs för att utjämna skillnaden i vattenverkets produktionstakt och den takt som hushållen konsumerar vattnet i.

Produktionen från vattenverken är oftast jämn. Konsumtionen kan däremot vara ojämnt fördelad över dygnets timmar. På dagen används mycket vatten men på nätterna används betydligt mindre. Ibland kan vattenverket drabbas av problem som gör att det inte går att leverera vatten under en tid.

Det ska helst inte märkas hos konsumenterna. Därför behövs en reservoar som kan lagra tillräckligt mycket vatten för att det hela tiden ska finnas en jämn tillgång på vatten i kommunen.

Elevuppgift: Arbeta i smågrupper och fundera över

  • Vid vilka tillfällen på dygnet förbrukar kommuninvånarna mest vatten?
  • När på året förbrukar kommuninvånarna mest vatten?
  • Varför byggs vattentorn just i form av torn och dessutom ofta på höjder?
  • Var ligger kommunens vattentorn?

Jämför gruppernas svar i helklass. Markera de kommunala vattentornen på en karta. Om det är praktiskt möjligt kan grupperna få i uppgift att fotografera kommunens vattentorn. Vem tar den häftigaste bilden? Skriv ut bilderna och fäst dem på kartan.

Vattentorn + ledningsnät = kommunicerande kärl

Kommunicerande kärl är två eller flera kärl som på något sätt är förbundna med varandra. Om man häller vatten i ett av kärlen kommer vattennivån i alla kärlen att bli lika hög. Formen och storleken på kärlen spelar ingen roll, de kan se olika ut och även befinna sig på olika höjd. Vattenytan kommer ändå att befinna sig på samma höjd i kärlen. På det här sättet fungerar vattentorn.

Från vattenverket pumpas vatten via vattenledningar fram till vattentornets fot och vidare upp i tornet. Från vattentornet rinner sedan vattnet ut i ledningsnätet till alla hushåll för att så småningom nå fram till din vattenkran. Tack vare att vattenytan i tornet ligger högre än din kran rinner vattnet med självtryck och behöver inte pumpas fram.

Vattentornet och vattenledningarna fungerar som kommunicerande kärl. Men vattenkranen i kommunens högsta hus kan inte befinna sig högre upp än vattenytan i vattentornet. I så fall kommer det inget vatten ur kranen. (I praktiken måste kranen befinna sig en bit lägre än vattenytan i tornet eftersom det blir vissa tryckförluster när vattnet rinner genom ledningsnätet.)

På Wikipedia finns en skiss över hur ett vattentorn fungerar.

Elevuppgift

Experimentera med vatten, u-rör och andra typer av rör för att se hur kommunicerande kärl fungerar. Fundera sedan över följande fråga:

  • Varför kommer vattnet med högre tryck ur kranen om man bor på första våningen i ett hus jämfört med om man bor på tjugonde våningen?

Lektionen kan kombineras med Bygg ett vattentorn!

Virtuellt vatten - vår osynliga vattenkonsumtion

Bakom de kläder vi använder och den mat vi äter döljer sig en stor vattenkonsumtion, så kallat virtuellt vatten. Hur mycket sådant vatten gör vi av med dagligen? Vilka grödor och produkter är "törstiga"?

Bertils droppe

Mål

Efter lektionen bör eleverna känna till:

  • vad som menas med begreppet virtuellt vatten.
  • hur mycket virtuellt vatten vi dagligen använder per person i Sverige och i världen.

Eleverna bör också kunna reflektera över:

  • vattnets dolda betydelse för människors konsumtion.
  • det virtuella vattnets fördelning i världen.
  • om det finns några sätt att påverka konsumtionen av virtuellt vatten.

Tidsåtgång

Ca 60 min

Material

Texterna Kranvatten och Virtuellt vatten och artikeln “Vatten nödvändigt för grödorna” på Världsnaturfondens hemsida. På Waterfootprint finns en kalkylator för att räkna ut vattenfotavtryck.

2 400 liter vatten till lunch

På sidan Kranvatten kan du läsa att varje invånare i Sverige förbrukar 160 liter vatten varje dygn. Det är faktiskt inte hela sanningen. 160 liter går åt till dryck, mat, tvätt, hygien, disk och toalett. Men om man också räknar in vår konsumtion av virtuellt vatten hamnar slutsiffran på cirka 6 000 liter.

Med virtuellt vatten menas det vatten som vi gör av med utan att se det. Det vill säga vatten som har behövts för att framställa bland annat mat och kläder åt oss. Ett par nya jeans döljer 8 000 liter virtuellt vatten. Bakom framställningen av en t-tröja av bomull finns 2 500 liter virtuellt vatten.

Hela dagen konsumerar vi vatten. Om din lunch består av en hamburgare och ett glas mjölk förbrukar du 2 650 liter virtuellt vatten. Kon som ger både kött och mjölk måste naturligtvis dricka vatten. På köttets och mjölkens väg från kon till ditt köksbord förbrukas också vatten på slakteri och mejeri.

Om man lägger ihop allt vatten som kon dricker under sin livstid med det vatten som används vid livsmedelsproduktionen får man en ungefärlig siffra på 2 400 liter + 250 liter virtuellt vatten för en hamburgare med ett glas mjölk.

Elevuppgift: Hur mycket vatten går åt varje dag?

Läs om Virtuellt vatten och tänk sedan igenom vad du äter och vilka produkter du använder en vanlig dag. När förbrukar du virtuellt vatten, tror du? Försök göra en ungefärlig uppskattning av hur mycket virtuellt vatten du förbrukar dagligen.

Några exempel på hur mycket vatten som behövs för att framställa olika livsmedel:

  • En hamburgare: 2 400 liter.
  • Ett kilo nötkött: 15 400 liter.
  • Ett kilo vete: 1 850 liter.
  • Ett kilo ris: 2 500 liter.
  • En liter mjölk: 1 000 liter
  • Ett kilo ost: 3 000 liter.
  • Ett kilo majs: 1 200 liter.
  • Ett kilo kyckling: 4 300 liter.
  • En kopp kaffe: 130 liter.
  • En chokladkaka (100 g): 1 700 liter.

Vattenfotavtryck

I den pågående miljödebatten talar man ofta om ekologiska fotavtryck, det vill säga den påverkan som vår livsstil har på jordens miljö. På motsvarande sätt kan man också ta hänsyn till människors vattenfotavtryck. Läs artikeln ”Vatten nödvändigt för grödorna” på Världsnaturfondens hemsida. Frågorna nedan kan därefter besvaras i helklass:

  • Hur många i klassen har bomullsplagg på sig?
  • Hur många plagg blir det totalt?
  • Ungefär hur många liter virtuellt vatten ligger bakom de bomullsplagg som klassens elever har på sig idag?

Elevuppgift: Att minska avtrycken

När tillgången till rent vatten minskar på jorden måste vi människor bestämma oss för vilka vattenfotavtryck vi vill sätta. Organisationen Waterfootprint har en hemsida där man kan räkna ut sitt vattenfotavtryck. Fundera därefter i smågrupper över:

  • Hur mycket vatten är det rimligt att var och en konsumerar?
  • Hur utnyttjar vi jordens vattenresurser på bästa sätt?
  • Hur kan man minska förbrukningen av det virtuella vatten som finns dolt i garderobens kläder? I rutan ”Minska ditt fotavtryck” på Världsnaturfondens hemsida finns tips. Läs också på Waterfootprint.

Avsluta med att sammanfatta gruppernas funderingar i helklass.

Ytterligare information från WWF om törstiga grödor och siffror kring virtuellt vatten finns här.

Källor

VärldsnaturfondenSidaWaterfootprint