Ringsjon 2 Foto Hjalmar Arvidson

Lektioner – Tänk H2O!

Här finns färdiga lektionsförslag för dig som vill undervisa om vatten.

Lektionerna är skapade av masterstudenter vid LUCSUS, Lunds universitet.

När rent vatten inte är en självklarhet

I Sverige ser vi tryggt och säkert dricksvatten som en självklarhet, men så är det inte i många delar av Afrika. Med hjälp av diskussionsfrågor och två korta filmer får eleverna möjlighet att reflektera över hur mycket vatten de använder, hur vardagen skulle förändras om de inte hade samma tillgång och hur det skulle vara att leva i en del av världen där dricksvattnet kan vara farligt.

 Mål

  • Öka förståelsen för vikten av ett rent dricksvatten för att undvika och förebygga sjukdomar.
  • Öka kunskapen om några sjukdomar som är kopplade till dricksvatten i Afrika och hur kvaliteten på dricksvattnet skiljer sig mellan Sverige och Afrika.
  • Ge eleverna möjlighet att reflektera över sin egen vattenanvändning, värdet av rent vatten för hälsa och välbefinnande samt problem som kan komma av att inte ha tillgång till rent dricksvatten.

Tidsåtgång

ca 90 minuter

Material

Tillgång till dator med internetuppkoppling samt projektor för filmvisning

Övning

Övningen bygger mycket på reflektion och diskussion och görs med fördel i början av en lektion.

Klassen delas in i grupper om 3-4 elever. Eleverna börjar med att diskutera och reflektera över sin egen vattenanvändning under en dag. Varje grupp listar olika sätt de använder vatten, t.ex. till att tvätta händerna, duscha, matlagning, att dricka och till att spola i toaletten. De ska också försöka gissa hur mycket vatten de använder per dag. Diskussion i ca 20 minuter.

 

Efter den första diskussionsomgången, ber läraren eleverna att fördela 20 liter vatten till de aktiviteter de gör på en dag. Hur mycket vatten skulle de exempelvis lägga på en dusch? På att laga mat? För att tvätta händer? Sedan får eleverna reflektera över om 20 liter räcker för att de ska kunna göra allt det de behöver göra. Vilka aktiviteter prioriteras när vattnet ska fördelas? Vilka aktiviteter utelämnar eleverna när de bara har 20 liter att använda under en dag? Diskussion i ca 20 minuter.

 

Efter den andra diskussionsrundan berättar läraren hur vattenanvändningen ser ut i olika delar av världen, exempelvis med hjälp av en karta

Läraren visar också de två korta filmerna Water, The World Water Crisis och Water Changes Everything som handlar om tillgången på vatten i Afrika.

Introduktion till film och filmvisning: 10-15 minuter.

 

Efter filmen följer diskussion och reflektion i helklass utifrån följande frågor:

  • Hur skulle ditt liv förändras om du bara hade 20 liter vatten om dagen?
  • Hur skulle det påverka dig om du var tvungen att hämta ditt vatten själv?

Diskussion i ca 10 minuter.

 

Läraren går sedan över till att diskutera hälsoproblem kopplat till vatten utifrån följande frågor:

  • Hur skulle det kännas om du inte var säker på att ditt vatten gick att dricka?
  • Hur skulle du göra om du inte visste om vattnet var säkert att dricka?
  • Kan du komma på något sätt du skulle kunna rena vattnet?

Diskussion i ca 10-15 minuter.

 

Med hjälp av bakgrundsmaterialet kan läraren sedan fortsätta med en lektion på ämnet vatten och hälsa. Bakgrundsmaterialet är på engelska.

Hur skildras vatten i reklam? – En övning i kritiskt tänkande

Genom fyra korta reklamfilmer får eleverna möjlighet att studera hur media skildrar vatten och analysera vilket budskap reklamen försöker förmedla. Eleverna får också möjlighet att reflektera över om de själva påverkats av reklam gällande flaskvatten.

 Mål

  • Bygga kunskap om vikten av kritiskt tänkande och ge möjlighet att praktiskt öva kritiska tänkande.
  • Möjlighet att reflektera över hur vatten skildras i media, hur det påverkar våra vanor samt vilken påverkan våra vanor i sin tur har på miljön.
  • Förståelse för att även om vatten ofta ses som en oändlig resurs så kan den förorenas så att den blir oanvändbar eller överutnyttjas lokalt.
  • Demonstrera hur vetenskap kan användas som grund för att kritiskt granska mediala budskap.

Tidsåtgång

Ca 60 minuter

Material

  • Tomma vattenflaskor (t.ex. Ramlösa eller Loka)
  • Vattenkannor
  • Dricksglas
  • Tillgång till dator med internetuppkoppling
  • Papper i A3-format till gruppdiskussionerna

Uppgift

Det är bra om eleverna har lite baskunskap om vattencykeln och skillnaden mellan förnybara och ändliga resurser innan lektionen.

Introduktionsövning – Vattentestning

Klassen delas in i grupper med max fem personer i varje grupp. Häll upp vatten från flaskan och från kannan när eleverna ser på och sedan får de testa. Både kannan och flaskan ska vara fyllda med kranvatten. Om eleverna upplever en skillnad är det för att de har en uppfattning om att kranvatten och flaskvatten är olika. Här kan läraren också berätta att vattentestningen är ett exempel på ett vetenskapligt experiment.

 

Reklamanalys

Detta är en övning i att kritiskt analysera information vi får från media, så det är bra om läraren först förklarar lite mer vad kritisk analys innebär, syftet med kritiskt tänkande och hur man kan tänka vid kritisk analys. Ta gärna bakgrundsmaterialet till hjälp. Materialet är på engelska. Sedan visas fyra reklamfilmer med plats för diskussion mellan filmerna. Reklamfilmerna ger exempel på hur vatten skildras i media, både direkt och subtilt.

 

Överkonsumtion/slöseri: Super Soaker

Förslag på vad som kan tas upp i diskussionen: En leksak som använder vatten för skojs skull och användaren verkar inte vara rädd om resursen.  Antyder att vatten är något som det finns oändligt av och som man kan slösa med.

 

Konsumtion:  “Drink Better. Live Better.”

Förslag på vad som kan tas upp i diskussionen: Visar att vatten är livsviktigt men det kan också finnas en antydan till att flaskvatten är bättre än kranvatten med ”Drink Better”.

 

Livsstil: Sunny D

Förslag på vad som kan tas upp i diskussionen: Juice kan ersätta vatten som törstsläckande dryck och skildras som ett hälsosamt val för den aktiva personen.

 

Föroreningar: Roundup

Förslag på vad som kan tas upp i diskussionen: Ett giftigt bekämpningsmedel. Associeras med maskulinitet, djupa röster och cowboys. Antyder att vi kan och bör kontrollera naturen och att det är bättre att skjuta bort ogräset med pistol än att ta bort det för hand eller låta ogräset vara.  Reklamen är inte direkt relaterad till vatten men den visar på hur våra aktiviteter påverkar vattenkvaliteten. Här kan läraren också passa på att berätta om ”försiktighetsprincipen”. Den innebär att om det finns osäkerhet kring en produkts miljöpåverkan bör ett annat alternativ väljas. I detta fall är det säkrare att dra upp ogräset för hand än att använda ett bekämpningsmedel som potentiellt kan påverka vatten och naturen negativt.

Mellan varje film diskuterar eleverna reklamen och dess budskap i sina grupper med hjälp av diskussionsfrågorna nedan. Varje grupp skriver också ned några nyckelord och tankar från diskussionen.

 

Diskussionsfrågor till filmerna:

  • Vad är syftet med denna reklamfilm?
  • Finns det alternativ till denna produkt?
  • Vilka värden associeras med denna produkt? Exempelvis att det inger status att ha eller konsumera produkten.
  • Vad kan de negativa effekterna av produkten vara? (ledning: tänk på vatten och miljön).

När alla filmer visats presenterar varje grupp sina nyckelord och tankar från filmerna inför klassen. Här kan läraren också fråga eleverna vad de tycker att reklamerna säger om synen på värdet av vatten. Som avslutning skriver alla grupperna upp tre punkter de tar med sig från lektionen på tavlan som läraren sedan sammanfattar.

 

Vår osynliga vattenkonsumtion

Det vatten som vi ser att vi använder varje dag är bara en bråkdel av vår totala vattenkonsumtion. De produkter vi köper har också, i produktionsstegen, ofta krävt stora mängder vatten. Med faktablad över olika produkters vattenbehov blir eleverna introducerade till konceptet virtuellt vatten, får möjlighet att reflektera över vattenfotavtrycket i Sverige jämfört med andra länder och själva komma med förslag för att minska vårt vattenfotavtryck.

 Mål

  • Öka kunskapen om hur konsumtionen i Sverige påverkar vattenresurser globalt och hur skillnaden i vattenfotavtryck ser ut samt kunna reflektera över sin egen indirekta vattenkonsumtion.
  • Förståelse för vad koncepten virtuellt vatten och vattenfotavtryck innebär.
  • Reflektera över orättvisor kring vattenkonsumtion i världen och vilka problem det innebär för befolkningen i produktionslandet om vatten till exportprodukter prioriteras.

Tidsåtgång

45-60 minuter

Material

  • Världskarta
  • Faktablad – skapas av läraren. Här finns förslag på produkter och exempel på ett faktablad. Materialet är på engelska.
  • Papper i A3-format
  • Färgpennor

Workshop

Lektionen börjar med en öppen diskussion i klassen om hur mycket vatten eleverna tror att de använder. Läraren börjar uppmärksamma eleverna på att det också finns en indirekt vattenkonsumtion genom de produkter vi köper. Läraren kan använda en världskarta för att belysa hur en produkt kan produceras i något land, med material från något annat land för att slutligen hamna i Sverige.

 

Efter den inledande diskussionen delas eleverna in i grupper om 4-6 personer. Varje grupp får en produkt att titta närmare på. Gruppen börjar med att diskutera hur mycket vatten som används för att producera den specifika varan och hur stort vattenfotavtrycket är i det landet. Sedan diskuterar eleverna vad det kan medföra för problem att det ser ut såhär. Är det orättvist att det används så mycket vatten för en vara som ska exporteras till oss, medan befolkningen använder ganska lite vatten? Hur påverkar det landets egen vattenkvalitet och -kvantitet? Varje grupp skriver ned några punkter från diskussionen. Varje grupp presenterar därefter, i helklass, sin produkt och vad de kommit fram till under diskussionen.

 

Med hjälp av bakgrundsmaterialet, som är på engelska, introducerar läraren sedan konceptet virtuellt vatten och eleverna får möjlighet att komma med idéer och förslag för att minska vattenfotavtrycket. Förslagen skriver läraren upp på tavlan.

 

Översvämning i Malmö - Räkna på följderna av ett förändrat klimat

Ett kraftigt skyfall föll över Malmö i augusti 2014 och orsakade stora översvämningar. Kraftiga regn kommer att bli vanligare till följd av klimatförändringarna och samhället måste anpassa sig till detta. I denna matematiklektion faller ännu ett kraftigt regn över Malmö och eleverna får räkneuppgifter som är relaterade till händelsen. Eleverna får också möjlighet att diskutera vad resultaten betyder för deras och stadens framtid.

 Mål

  • Förståelse för hur ett globalt och ofta diffust problem som klimatförändringar kan uttrycka sig på lokal nivå, i detta fall i Malmö.
  • Förståelse för utmaningen med att tillhandahålla dricksvatten i samband med en förändrad och osäker vattencykel.
  • Skapa förståelse för matematikens relevans för att hantera hållbarhetsutmaningar och hur matematik kan vara till hjälp för att lösa verkliga problem.
  • Övning i olika matematiska färdigheter såsom sannolikhetslära och derivering.

Tidsåtgång

60 minuter (120 minuter inklusive rollspelsövning)

Uppgift

För att starta upp lektionen är det bra om eleverna får en kort genomgång av vattencykeln samt hur klimatförändringar och urbanisering påverkar vattencykeln.

Räkneuppgifter

1) En storm hotar Malmö den kommande helgen. SMHI har förutspått kraftiga regn både lördag och söndag. Regnet kan beskrivas med följande funktion (t = tid i timmar, f(t) = nederbörd i 0,1 mm):

 

f(t) =  – ½ * (t – 6)² + 18

 

1a) Hur länge regnar det? Svara i timmar.

1b) Hur många liter vatten faller på en kvadratmeter totalt? (notering: mm =1/m² )

1c) Byggarbetare vid Turning Torso glömde att lägga presenning över en tom container. Hur högt står vattnet i containern vid slutet av regnperioden?  Svara i meter.

 

2) Det finns två system i staden som bidrar till att minska översvämningen. Dessa är dagvatten- och avloppssystemet samt upptag av omgivningen (ex. växtupptag och vattenupptagning i marken). Systemen kan transportera 0,01 m³ vatten per timme och kvadratmeter.

2a) Med hur mycket minskar systemen översvämningen?

2b) Hur högt står vattnet nu? Svara i meter.

 

3) På grund av betydande skador från översvämningen vill borgmästaren beräkna sannolikheten för att ett sådant kraftigt regn kommer att hända igen. Efter en del efterforskningar får hon reda på att översvämningen var nära ett så kallat 100-årsregn. Ett 100-årsregn innebär att ett sådant kraftigt regn beräknas ske en gång på 100 år. I Öresundsregionen motsvarar ett 100-årsregn en vattennivå på 1,5 meter över havet.

3a) Eftersom borgmästaren är mycket bekymrad över framtiden för staden och hennes barn och framtida barnbarn, vill hon veta vad den verkliga sannolikheten är för att ett sådant regn ska inträffa åtminstone en gång till under de närmaste 100 åren.

3b) Efter att ha beräknat sannolikheten, minns hon att den nya IPCC-rapporten släpptes nyligen. Enligt rapporten tycks frekvensen av dessa 100-årsregn att öka med 40 % under de närmaste 100 åren. Hur mycket mer sannolikt kommer ett eller flera 100-årsregn vara år 2115 jämfört med idag?

 

Diskussion och reflektion

Efter att ha löst räkneuppgifterna i grupp och diskuterat lösningarna med läraren följer en diskussionsdel baserat på svaren från beräkningarna. Förslag på diskussionsfrågor:

 

  • Är det viktigt att förbereda sig på ett 100-årsregn och vad skulle konsekvenserna bli av att inte förbereda sig?
  • Har ni upplevt några effekter av klimatförändringarna själva? Hur tror ni klimatförändringarna kommer påverka er i framtiden?
  • Om ni var Malmös politiker, hur tror ni att de beräkningar som ni gjort idag skulle hjälpa er att besluta om åtgärder för att hantera klimatförändringarna?
  • Vad skulle ni göra om ett extremväder beräknades ske om sex månader? Vad skulle ni göra själva? Vad skulle ni förvänta er att samhället gjorde? Hur skulle ni själva hjälpa till?

 

Valfri aktivitet – Från matematik till samhällsvetenskap.

Övningen är valfri och berör konsekvenserna av matematiklektionen.  Tanken här är att överbrygga två discipliner för djupare förståelse för situationen och dess komplexitet. Matematiska slutsatser ger ett bra stöd för beslutsfattarna, men det är fler aspekter som påverkar beslutsfattning.

 

Här finns mer information om påbyggnadsaktiviteten samt bakgrundsinformation och lösningar till räkneuppgifterna. Materialet är på engelska.

Vatten, en mänsklig rättighet? – Rollspel om konflikten i Cochabamba, Bolivia

År 2000 riktades världens ögon mot Cochabamba i Bolivia där stora protester utbrutit till följd av privatiseringen av vatten. Genom ett rollspel, som simulerar ett krismöte mellan de olika parterna i konflikten till följd av de storskaliga protesterna, lär sig eleverna om orättvisor kring vatten och om vatten som ekonomisk vara och som mänsklig rättighet.

 Mål

  • Ökad förståelse för de komplexa interaktionerna som finns kring vatten med intressekonflikter, maktrelationer, olika användningsområden och olika sätt att se på vatten.
  • Förståelse för vad vatten som en mänsklig rättighet och ekonomisk vara innebär samt få eleverna att reflektera över orättvisor kring vatten.
  • Öva på att muntligt bygga argument och försvara sin fiktiva rolls intressen inför klassen.

Tidsåtgång

60-90 minuter

Material

Utskrivna papper med rollerna till eleverna.

Övning

Läraren börjar med att introducera klassen till vatten och mänskliga rättigheter samt det sjunde millenniemålet, gällande dricksvatten och tillgång till sanitära anläggningar, med hjälp av bakgrundsmaterialet. I materialet, som är på engelska, finns även exempel på två andra situationer som kan användas för rollspel.

Rollspel i Cochabamba, Bolivia: Privatisering av vatten

Läraren börjar med att berätta om bakgrunden till konflikten i Cochabamba och sedan delas de 11 rollerna ut till eleverna. Här finns rollerna och bakgrundsinformation till konflikten. De elever som inte får någon specifik roll är journalister vars uppgift är att analysera och sammanfatta mötet. Rollspelet ska simulera ett möte i kommunfullmäktige efter de våldsamma upploppen och de många protesterna mot privatisering av vattnet. Efter rollspelet berättar läraren hur konflikten löstes i verkligheten och eleverna får möjlighet att reflektera över fallet i Cochabamba, men också rätten till vatten mer generellt med hjälp av följande diskussionsfrågor:

  • Tycker du att vatten ska vara gratis? Varför? Varför inte? 
  • Är det millenniemål som syftar till att halvera antalet utan tillgång till säkert dricksvatten tillräckligt eller bör målet sättas högre?
  • Är det möjligt att vatten kan vara både en mänsklig rättighet och en ekonomisk vara? Hur skulle du beskriva tillgången på vatten (en begränsad resurs)?

 

 

Vatten till vem? – Rollspel om vattenförvaltning i torkdrabbade Los Angeles

Kalifornien har utbredda problem med torka och vattenbrist och storstaden Los Angeles är inget undantag. I rollspelet, som simulerar ett beslutsfattande möte i staden, lär sig eleverna om skilda intressen som alla vill ha del av en bristande resurs och får öva på att hitta lösningar på ett komplext problem.

 Mål

  • Ökad förståelse för de skilda intressen som alla är i behov av vatten, samt se svårigheter med att komma överens och möjligheter att samarbeta kring vatten.
  • Inblick i hur en beslutsprocess kan gå till samt ökad förståelse för olika intressenters skilda synsätt.
  • Ge eleverna möjlighet att reflektera över vilka intressen som får störst utrymme i debatten och hur beslutsfattare måste prioritera.

Tidsåtgång

ca 60 minuter

Material

Utskrivna papper med roller till eleverna.

Övning

Rollspel

Klassen delas in i grupper om 9 stycken elever. Varje elev tilldelas en roll som de ska spela på ett beslutsfattande möte i Los Angeles. Det finns 8 olika intressenter och en roll som moderator. Modertorn ska styra diskussionen, hålla koll på tiden och se till att alla får möjlighet att prata. Moderatorn bör också se till att ingen deltagare tar över diskussionen och att alla deltagare håller god ton.  Målet med rollspelet är att intressenterna ska komma överens om hur Los Angeles vattenresurser ska förvaltas. Det är bra om eleverna har läst bakgrundsmaterialet innan lektionen. Materialet är på engelska.

Diskussion och reflektion

Efter rollspelet följer en stunds reflektion och diskussion i helklass kring utmaningarna med vattenförvaltning i en torkdrabbad storstad, förslagsvis utifrån några av följande frågor:

  • Var diskussionen i rollspelet realistisk? Tror ni att det är såhär det går till i verkligheten?
  • Var det några intressenter som saknades? Tror ni att alla intressenter som var med i rollspelet skulle bli inbjudna i verkligheten?
  • Ge varje grupp möjlighet att komma med några reflektioner och sedan kan de olika gruppernas utfall diskuteras. Vad kom de olika grupperna fram till? Kom de olika grupperna med olika lösningar på problemet?

Going with the flow? – Konflikter kring vattenkraft

Kring vattenanvändning uppstår ibland konflikter. Med användning av en hemsida undersöker och reflekterar eleverna över konflikter kopplade till vattenkraft samt vattenkraftens miljöpåverkan och sociala utmaningar. Lektionen kan lätt anpassas till andra typer av vattenkonflikter.

 Mål

  • Öka elevernas intresse för utmaningar som följer människans användning av vatten.
  • Öka elevernas förståelse för vattenkraft och dess påverkan på naturen och människan.
  • Få eleverna att reflektera över de konflikter som kan uppstå kring vattenkraft specifikt och kring vatten generellt.

Tidsåtgång

60- 120 minuter

Material

  • Tillgång till dator med internetuppkoppling
  • A3-papper och färgpennor

Övning

Grupparbete

Klassen delas in i små grupper med max fem personer i varje grupp. Låt eleverna sedan surfa in på hemsidan http://ejatlas.org. Använd Mozilla Firefox som browser då delar av innehållet inte visas korrekt i Internet Explorer. Under kategorin ”Water management” kan man på en karta se olika konflikter kring vatten för att få en överblick. Genom att gå in på ”Browse Maps” → ”by Type” och välja ”Dams and water distribution conflicts” kommer eleverna lätt in på relevanta konflikter.

Varje grupp väljer en konflikt inom området vattenkraft. När detta är bestämt delas papper och färgpennor ut så att eleverna kan designa posters för att beskriva sin konflikt. På postern bör olika aspekter av konflikten tas med, såsom:

  • Vad handlar konflikten om?
  • Vilka parter är inblandade i konflikten? (exempelvis myndigheter, frivilligorganisationer, privatpersoner, minoritetsgrupper)
  • Är konflikten löst? Hur löstes den i så fall?
  • Vad finns det för miljöpåverkan och/eller social påverkan?

När eleverna är redo presenterar de vad de kommit fram till för hela klassen.

Diskussion och reflektion

Då alla grupper presenterat följer en stunds diskussion och reflektion utifrån några av följande frågor:

  • Finns det några mönster i de konflikter som diskuterats?
  • Kunde någon av konflikterna ha undvikits och i så fall hur?
  • I vilken världsdel verkar det finnas mest konflikterna kring vattenkraft?
  • Vilka parter är ofta inblandade i konflikter om vattenkraft?
  • Vilka miljöproblem kan eleverna se med vattenkraft?
  • Vilka sociala problem kan komma av vattenkraft?
  • Hur kan vi minska dessa problem?
  • Verkar vattenkraft vara den vanligaste konflikten kring vatten?

 

Här finns mer information om vattenkraft, dess naturpåverkan och dess sociala påverkan samt förslag på litteratur. Materialet är på engelska.